Barbros och Albertes liv är som stigar i snön som följer varandra långa stycken, korsar varandra, delar på sig och går ihop igen

En sol bland döda klot handlar om Barbro. En vårdag i vår egen tid reser hon från Sverige till Norge med tåg. Hon ska till Tromsö, långt upp i norr, för hon är besatt av en roman som hon har läst många gånger, i olika perioder av livet. Hon är en stalker, eller en pilgrim, beroende på hur man ser det. Den hon jagar är Alberte, som visserligen är en romanfigur, men finns på riktigt, i alla fall för Barbro.
Hon lever i en tid som på många sätt skrämmer henne. Hon har förstått att hon är rädd för många av sina landsmän. Är läget annorlunda i grannlandet? Den nordnorska småstaden har nu blivit ganska stor. Mycket är förändrat, men rikedomen och fattigdomen är lika tydlig nu som när Alberte Selmer en vinterdag runt förra sekelskiftet sprang uppför de branta backarna för att få utsikt över fjällen och för att en liten stund få komma undan de trånga gatorna och stadsbornas blickar. Runt staden ligger de stora fjällen och håller vakt som de alltid gjort.
Här blandas berättelsen om Barbro med avsnitt ur Cora Sandels roman ”Alberte och Jakob” från 1926. Barbros och Albertes liv är som stigar i snön som följer varandra långa stycken, korsar varandra, delar på sig och går ihop igen. En sol bland döda klot handlar om hur böcker bokstavligen kan ändra tillvaron för en människa och hur en romangestalt för ett ögonblick kan få en läsare att glömma sig själv.