Tiden går och de klubbkids som dök upp i det första Stockholmsnattsalbumet "This is Stockholm" för halvdeceniet sedan, hojar nu motvilligt vidare mot en svindlande medelålder, där en fem timmars chiligryta är det nya dubstep. Och där begrepp som 24-hour party people får en ny innebörd bland speedade barn på ett lekland klockan nio på en söndagsmorgon. Det är en vass samtidssatir som ofta får skrattet att fastna i halsen på en generation som inser att dom twittrat mer upprört om ett nytt DN-typsnitt än om kriget i Syrien. Vi får möta Petit Chablis-pimplande reklamare som fortsätter hävda sina punkrötter samtidigt som de budar på svindyra innerstadslägenheter. Eller åldrande hipsters som tacklar sitt nya förortsliv genom att skapa små nanobryggerier för IPA-öl på japanskt maltkorn och limiterad humle. Och som ständigt oroar sig för att ställas inför rätta i den internationella barnklädesförbrytar- tribunualen i Haag efter att ha låtit sina barn bära foppa-tofflor offentligt. Sammantaget utgör det ett skruvat porträtt av storstaden, som i bland annat Dagens Nyheter har hyllats som ett 00- talets svar på Strindbergs Röda rummet. Stockholmsnatt har publicerats veckovis i Svenska Dagbladet sedan 2005. Detta är det tredje albumet i ordningen.